Medan snön vräker ner över Stockholm avslutas klimatförhandlingarna i det avlägsna Doha på ungefär samma sätt som vanligt. Det vill säga med nästan ingenting.
Samtidigt känns det svårt att ta till sig hotet om katastrofala effekter av jordens uppvärmning, när man själv huttrar i kylan och bilen vägrar starta.
Men kanske är de häftiga snöovädren och kasten mellan plusgrader och 15 minus bara en annan effekt av klimatet. Eller så är det bara väder. Svenskt vinterväder som vi någonstans på vägen tycks ha glömt hur man hanterar. På kyrkkaffet idag träffade jag en schweizare som jobbar med tågtrafik i sitt hemland. I Schweiz går alla tåg i tid. I Schweiz vet man att det kommer en vinter med snö. Där har man inte sagt upp all personal som jobbar med att sopa spåren rena och hålla växlarna isfria.
- Vi blev väldigt förvånade när vi fick svenskar på studiebesök, sa han. Vi trodde att svenskar om några visste hur man hanterar snö.
Det vet vi tydligen inte längre. Varken snö på spåren eller på gatorna. Från redaktionsfönstret ser jag tvärtom hur lastbil efter lastbil far ner och tömmer den skitiga snön från gatorna direkt i Riddarfjärden. De har dispens från miljölagstiftningen.
Inte ens så mycket som några fula och skrymmande snöhögar kan vi tydligen stå ut med för miljöns skull.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar