Black Friday. Svarta fredan. Det är idag det. En dag att
besinna sig, mitt emellan den amerikanska Thanksgiving och julruschen.
Vi kan ju försöka, även om det nästan känns som om det är
för sent. Och vi ska inte skylla bara på de kommersiella krafterna. Visst
julskyltningen finns redan på plats. Stjärnor och girlanger överallt. Och PÅ
Kungsholmstorg, här utanför fönstret, står julgranen och lyser sen flera dagar
tillbaka.
Men de flesta grannar i hyreshuset där jag bor har
också tjuvstartat. Några för flera
veckor sedan. Det lyser och glittrar i fönstren runt omkring. Och det är inte
bara adventsljusstakar. Nej då, det är stjärnor här också, lysande röda och
blinkande.
Jag tänker att det är lite sött. Kan inte vänta, som min
lilla syster brukade säga. Och när det blir mörkare och mörkare och regnar från
morgon till kväll så behöver vi de där ljusen. När de riktiga stjärnorna inte riktigt
förmår tränga igenom det kompakta molntäcket.
Och redan har släkten börjat fråga om julklapparna. Om
arrangemangen. Hur vi ska ha det. Redan har
jag börjat rucka lite på min föresats att i år, minsann, i år ska det inte bli
någon julstress. I år ska jag bara ta det lugnt och gå på julkonserter och
njuta av advent.
Men i alla fall så ska vi jobba. Mycket. Så att vi alla kan
ta en lång och välförtjänt julledighet sedan.
Får se hur det går.