Vad gör jag här tänkte jag i förra veckan när jag traskade
runt på Spetsbergen i 0-gradigt snöslask
och dimma. Ungefär samma väder som Stockholm till helt nyligen haft i cirka sex
månader.
Men på Spetsbergen, som räknas som arktisk öken lyckades jag
pricka årets praktiskt taget enda regndag. Det var tydligen något slag rekord.
Å andra sidan slog jag en mängd rekord under min resa. Jag
har bland annat varit i världens nordligaste kyrka, besökt världens nordligaste
bryggeri och världens nordligaste universitet. Tromsö universitet på Svalbard är för övrigt det
enda universitet i världen som delar ut gevär till sina studenter och ger
akademiska poäng för utbildningen i hur man använder dem.
Gevär, till skydd mot isbjörnar, måste alla som lämnar
huvudorten Longyearbyen vara utrustade med.
Det vilade, som ni hör, lite av nybyggaranda och rätt mycket av
gruvsamhälle över det hela. Svindlande vacker natur och sotsvart snö med
skitiga lämningar efter all den kolbrytning som fortfarande pågår.
Jag återkommer till Svalbard i kommande artiklar. Under
tiden kan jag bara konstatera att Sändarredaktionen klarat sig mig förutan.
Nu blir det snart min tur att vara kvar när andra åker bort.
För i sommartider får vi alla försöka få ihop tidningen även om några av oss
har semester.
Sommarsverige väntar. Förhoppningsvis med riktigt rejält med
värme.